Hemsida Länder Sverige

Sverige

Det europeiska programmet FOOD (Fighting Obesity through Offer and Demand) skapades 2009 tack vare medfinansiering av EU-kommissionen (generaldirektoratet SANTE).
Edenred, i dess roll som huvudpartner och samordnare, föreslog företrädare för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, näringsfysiologer, forskningscenter och universitet i sex länder (Belgien, Frankrike, Italien, Spanien, Sverige och Tjeckien) att bilda en grupp av samarbetspartner.
Trots att finansieringen från EU avslutades i april 2011 beslutade sig de deltagande partnerna för att dra nytta av de åtgärder och resultat som uppnåtts och fortsätta arbetet i form av ett långsiktigt program, som Sverige deltar i.

Samarbetspartner

Edenred

https://www.edenred.se

Edenred utformar och utvecklar kupongprogram för företag och myndigheter. Företagets flaggskeppsprodukt är matkupongen (Ticket Restaurant®) som har funnits i mer än 50 år över hela världen och används varje dag av över 43 miljoner människor i 42 länder.
Matkuponger kan fungera som en språngbräda för att införa en förändring av anställdas kostvanor och livsstil. FOOD-projektet, som blev ett långsiktigt program, är helt i linje med Edenreds mål för socialt ansvar, där tillgång till balanserad kost är en viktig prioritet. Edenred ansvarar för samordning av programmet samt för spridning av information och resultat.

Karolinska Institutet

http://ki.se/start

Karolinska Institutet är ett av Europas största medicinska universitet. Det är även Sveriges största centrum för medicinsk utbildning och forskning. Genom forskning, utbildning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Varje år delar Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet ut Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Institutionen för biovetenskaper och näringslära bedriver forskning och ger utbildning inom medicinsk vetenskap och har en internationell arbetsmiljö. De flesta forskningsprojekt som institutionen bedriver är inom nationella och internationella nätverk.

Karolinska Institutet var medlem i FOOD-programmet under projektfasen.

Föreningen Nyckelhålet på restaurang

Föreningen Nyckelhålet på restaurang är en ideell organisation i vilken Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten är medlemmar. Nyckelhålsmärkningen infördes i Sverige år 1989 och syftar till att göra det lättare för konsumenterna att hitta hälsosammare alternativ för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Nyckelhålssymbolen är en frivillig märkning. Matproducenter ansvarar själva för att livsmedel märkta med nyckelhålet uppfyller Livsmedelsverkets krav. Nyckelhålsmärkning på restauranger är också frivillig, men restaurangerna måste gå igenom en certifieringsprocess för att kunna använda märkningen. Livsmedelsverket har upprättat ett nytt certifieringsorgan som ska säkerställa kvaliteten på måltider som serveras på restauranger. Föreningen Nyckelhålet på restaurang bildades i januari 2009.

Metoder

Steg 1: Forskning och kunskap

Genomgång av befintliga resultat

Under projektfasen (2009–2011) och före skapandet av verktygen och lanseringen av kommunikationskampanjerna vidtog samarbetsgruppen flera åtgärder för att förstå vad som hade gjorts hittills inom hälsofrämjande på arbetsplatsen och för att fastställa behoven hos de två målgrupperna: anställda och restauranger.
Först upprättades en detaljerad förteckning över befintliga program kopplade till åtgärder för kostvanor. Denna granskning av befintliga program utfördes i syfte att sätta sig in i initiativ som redan gjorts i de olika länderna för att främja hälsosamma kostvanor via arbetsplatsen. Granskningens fokus låg på initiativ med inriktning på en balanserad kost på restauranger och initiativ som riktade sig till anställda på företag.
70 program uppfyllde kriterierna i de sex länderna och användes därför i studien.

I Sverige var nyckelhålsprogrammet för restauranger det enda programmet som undersöktes, eftersom det anses vara det viktigaste programmet i sitt slag i Sverige. Livsmedelsverket lanserade certifieringssystemet för restauranger år 2009. Programmets mål var att skapa ett nätverk av restauranger som serverar hälsosam mat över hela Sverige. Detta gjordes genom att skapa ett certifieringssystem med årlig uppföljning och utvärdering.
Programmet gynnades av stödet från Livsmedelsverket, som äger Nyckelhålsmärkningen. Detta gör att märkningen är lättare att känna igen och är den främsta drivkraften bakom stora restaurangkedjornas intresse av att delta i programmet. Programmet finansierades till en början av Jordbruksverket i Sverige, men eftersom restauranger erbjuds märkningen mot en kostnad var syftet att programmet skulle vara självfinansierande.
Syftet med det här svenska programmet är att nå samma mål som FOOD-projektet. Nyckelhålsmärkningen på restaurangerna är dock mer specifik när det gäller näringsmässiga specifikationer för mat än vad som krävs inom FOOD-projektet. Genom att använda den generellt accepterade Nyckelhålssymbolen blir programmet både populärt att delta i och väl mottaget av allmänheten.

Granskningen av de befintliga programmen gjorde det möjligt för samarbetspartnerna att dra flera slutsatser:

  • Det fanns en allmän brist på utvärdering av de flesta programmen.
  • Projekten var inte väl marknadsförda.
  • Målgrupperna var mestadels passiva.
  • Det rådde låg förekomst av yrkesutövande.
  • Olämpliga verktyg skapades till följd av en felaktig bedömning av målgrupperna.
  • De verktyg som skapades hade bristande synlighet och tydlighet.

Granskningen av de befintliga programmen gjorde det möjligt för samarbetspartnerna att dra flera slutsatser:

  • Det fanns en allmän brist på utvärdering av de flesta programmen.
  • Projekten var inte väl marknadsförda.
  • Målgrupperna var mestadels passiva.
  • Det rådde låg förekomst av yrkesutövande.
  • Olämpliga verktyg skapades till följd av en felaktig bedömning av målgrupperna.
  • De verktyg som skapades hade bristande synlighet och tydlighet.

Kvantitativa studier

Första enkätundersökningen för anställda och restauranger (2009)

Efter granskningen av befintliga program och baserat på de viktigaste resultaten startades en undersökning bestående av två enkäter: en riktad till restauranger och en till anställda. Undersökningen genomfördes i varje deltagande land inom Edenreds nätverk. Undersökningen utformades av CIRIHA och Institut Paul Bocuse och analyserades senare av forskningscentret på Institut Paul Bocuse i Frankrike.
Minst 52 000 anställda och 5 000 restauranger deltog i undersökningen i de sex deltagande länderna. Totalt 4 529 anställda och 399 restauranger besvarade enkäterna, vilket innebar en svarsfrekvens över de 5 % man räknade med.

Anställda

412 anställda besvarade enkäten i Sverige. Denna inledande undersökning gav några viktiga resultat som bidrog till att forma den första uppsättningen verktyg och budskap.

Bild 1: Sammanställning av anställdas rapporterade vikt

Det första diagrammet visar de anställdas vikt. Sverige är det land i undersökningen med störst andel rapporterad övervikt av de sex länderna (Belgien, Frankrike, Italien, Spanien, Sverige och Tjeckien), där under 50 % de tillfrågade var normalviktiga.

Bild 2: Procentandel av anställda som åt lunch dagligen:

Procentandelen anställda som tog lunchrast under arbetsdagen visas i diagrammet nedan. 87,6 % av de anställda, den högsta procentandelen av de sex länderna, tog lunchrast varje arbetsdag. Endast en liten minoritet tog aldrig en lunchrast, vilket gör majoriteten till en lämplig målgrupp.

Bild 3: Sammanställning av lunchställen som besöktes av anställda i Sverige:

Mer än hälften av de anställda i Sverige åt lunch på en restaurang (45,3 %):
Majoriteten av de anställda uppgav att de valde måltid baserat på vad de ville äta vid just den tidpunkten (54 %). Endast 23 % av de tillfrågade uppgav att de valde en hälsosam måltid. Detta resultat bör vidarebefordras till restaurangerna för att uppmuntra dem att göra den hälsosamma rätten den godaste så att gästerna väljer den oftare.
En annan fråga som dök upp genom undersökningen var behovet av att utbilda anställda om fördelarna med en balanserad kost, eftersom endast omkring en tredjedel uppgav att de valde restaurang baserat på matens näringsinnehåll.
Undersökningen ledde till den positiva slutsatsen att de anställda i Sverige är relativt hälsomedvetna, vilket gör att de har inställningen som behövs för dessa åtgärder. 51 % av de tillfrågade hade frukt som mellanmål, drack vatten på lunchen och åt en relativt nyttig frukost.
Majoriteten av de anställda (26,9 %) valde Nyckelhålet som den bästa symbolen för hälsosam, balanserad kost. Detta samarbete har gett upphov till ett antal landspecifika verktyg som ska utvecklas utifrån programmets befintliga initiativ.
Det beslutades att korta, enkla och lekfulla meddelanden skulle utformas.

Restauranger

80 restauranger svarade på den första enkäten. Majoriteten av restaurangägarna uttryckte att de ville få information om och utbildning i balanserad kost, däribland personalutbildning samt information om tillagning och servering. Över 50 % uppgav att de inte hade tillräckliga kunskaper för att tillaga balanserade måltider. Trots det var procentandelen som påstod sig ha kunskap (45 %) den största av de sex länderna.

Bild 4: Restaurangägares kunskap om hälsosam kost

92,5 % av de tillfrågade (den högsta procentandelen bland de sex länderna) såg inga hinder till att främja en balanserad kost på sina restauranger.

Det framstår tydligt att både anställda och restaurangägare i Sverige vill lära sig mer om en hälsosam kost och livsstil.

Nyckelhålsmärkningen accepterades av båda sektorerna, vilket potentiellt gör den till ett bra program att samarbeta med. Genom samarbete med Nyckelhålsprogrammet skulle FOOD-projektet kunna dra nytta av ökad synlighet och en positiv inställning.

Steg 2: Rekommendationer

Efter en sammanställning av resultaten från den första undersökningen från 2009 och granskningen lade ett antal experter fram rekommendationer för restauranger och anställda.
Syftet med dessa rekommendationer var att erbjuda konkreta och praktiska råd för att underlätta för bägge målgrupper att få sundare kostvanor.
Trots att några samarbetspartner hade avsikten att endast ha gemensamma europeiska rekommendationer beslutade varje land att anpassa rekommendationerna till landets specifika kulturella traditioner. Efter ytterligare överläggningar på nationell nivå godtog samarbetspartnerna sex gemensamma europeiska rekommendationer för anställda och en för restauranger.

Rekommendationer för de anställda

Rekommendationerna för anställda i Sverige lånades från Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Rekommendationerna gäller hela dagen och baseras på en meny för fyra veckor. I synnerhet när det gäller lunch på en restaurang finns det fem huvudprinciper som lagts till i de sex gemensamma europeiska rekommendationerna:

  • Budskap som skapar glädje och hälsa
  • Alla budskap syftar på den österrikiska näringspyramiden
  • Har du druckit tillräckligt idag? Vatten och osötade teer är de bästa valen eftersom de är sockerfria.
  • Gör det kulört med frukt och grönsaker! Bäst 5 gånger per dag!
  • Choose types of cooking that do not add too much fat (steaming, roast, grill, etc.).
  • Fullkorn har mervärde! Vitaminer och mineralämnen sitter under skalet och i kärnan.
  • På näringsscenen är tillbehören stjärnorna! Ris, nudlar och potatis ger goda kolhydrater.
  • Unna dig en paus! Din kropp glädjer sig åt 3 kött- och korvfria dagar per vecka.
  • God fiskelycka! Fisk på tallriken minst en gång per vecka!
  • Kryddor istället för salter! Persilja, mejram, timjan, oregano, basilika, koriander,
    mynta, dill, kummin, kardemumma etc. smickrar gommen och matsmältningen.
  • Växter kan mer! Mer av växter och mindre av djur är hälsosammare –
    i synnerhet med fetterna.
  • Koka smart betyder att spara fett! Steka i lite fett, ångstekt, grillning eller stekning är bra tillagningsmetoder.

Rekommendationer för restauranger

Totalt 13 rekommendationer togs fram i Sverige. Utöver den gemensamma rekommendationen är följande tolv rekommendationer landspecifika och anpassade utifrån kriterierna för nyckelhålsmärkning för restauranger:

  • MÅSTEKRITERIER
  • Bakverk i fullkornsvarianter erbjuds dagligen.
  • Det finns en vegetarisk rätt dagligen.
  • Provide at least one Keyhole dish at the top of the menu (dish of the day).
  • En gång per vecka erbjuds fisk. På vegetariska/vegan restauranger tillreds åtminstone en maträtt med rapsolja.
  • Följande tillredningssätt används: grillning, ångkokning, stekning.
  • ÖNSKVÄRDA KRITERIER
  • Det finns inga saltkar på bordet.
  • Det finns ett hämtställe för gratis kranvatten samt glas.
  • Use a salad bar with at least 8 different choices of vegetables, fruit, cooked pulses.
  • Konsument kan välja mellan stora och små portioner.
  • Om det finns en dagens rätt/middagsmeny erbjuds åtminstone tre gånger per vecka sallad och/eller grönsaker och/eller en grönsakssoppa därtill.

Kriterier att uppfylla för att vara en del av FOOD-nätverket

Efter upprättandet av FOOD-rekommendationerna för restauranger skapades ett nätverk av restauranger baserat på ett antal rekommendationer.
I Sverige måste restauranger följa alla 13 rekommendationer.

Om du vill se kartan över hela nätverket av FOOD-restauranger klickar du här: click here

Steg 3: Kommunikationsstrategi

Turnén (2009)

Kommunikationskampanjen inleddes i oktober 2009 med en turné i de sex deltagande länderna. En dubbeldäckare i FOOD-projektets färger körde runt i en storstad i vart och ett av de sex länderna. Resan startade i Paris och fortsatte sedan till Bryssel, Stockholm, Prag, Milano och Madrid. Bussen stannade en dag i varje stad, under vilken samarbetspartnerna visade upp de första verktygen som skapats och förklarade projektets mål och åtgärder.

Efter Paris och Bryssel stannade FOOD-bussen i Stockholm den 12 oktober 2009.
Trots det kalla vädret dök allmänheten upp och deltog i de olika aktiviteterna. Kocken Paul Svensson, som arbetar på en av Sveriges mest berömda restauranger (F12), gjorde nyttiga smörgåsar och annan mat som passade tallriksmodellen för evenemanget.
Dessutom presenterade näringsfysiologen Christel Lynch ett frågeformulär som utformats av Karolinska Institutet, som är en av projektets samarbetspartner. Svaren utgjorde underlaget för en djupare analys av kostvanor med hjälp av ett datorprogram som kan analysera människors diet.

Kommunikationsverktyg

Under projekt- och programfasen skapades flera kommunikationsverktyg som riktar sig till bägge målgrupper:

See the Communication tools for employees

See the Communication tools for restaurants

Steg 4: Utvärdering

Andra enkätundersökningen för anställda och restauranger (2010)

En andra undersökning genomfördes 2010 för att utvärdera den första fasen av projektet och verktygen. Vid denna tidpunkt hade projektet uppnått många av de uppsatta målen. Näringsrekommendationer hade tagits fram i de olika länderna för både restauranger och anställda, och kommunikationsverktyg hade skapats i varje land och för hela projektet. Fler än 100 kommunikationsinitiativ lanserades och genomfördes under de 28 månaderna som projektet varade. Särskilt populär var webbplatsen som hade över 66 600 besökare mellan februari 2009 och maj 2011.
Det uppskattades att projektets budskap efter 28 månader hade nått ut till omkring fyra miljoner anställda och 195 000 restauranger.

Mer information
Granskarna framhöll flera svårigheter kopplade till enkäterna, i synnerhet det faktum att de blivit mycket långa på grund av behovet av att bedöma flera typer av nationella åtgärder, vilket kan ha resulterat i färre svar.
Resultat och inverkan på europeisk nivå analyserades av forskningscentret på Institut Paul Bocuse.
Enkäterna nådde ut till minst 52 000 anställda. Det är svårt att säga på vilket sätt projektet har påverkat de anställdas val av en balanserad kost, eftersom det övergripande syftet var att öka målgruppens medvetenhet och tillhandahålla information som bidrar till ett mer hälsosamt val. Ett viktigt resultat av undersökningen från 2010 var, trots detta, att 59 % av de anställda var positiva till att äta en hälsosam lunch, vilket innebär att denna målgrupp fortsätter att vara betydelsefull.
Minst 5 000 restauranger nåddes via enkäterna. Ett väldigt positivt resultat var att 1 760 restauranger efter några månader hade gått med i nätverket av FOOD-restauranger till följd av nationella rekommendationer. Detta trots att åtgärder inriktade på restaurangpersonal vidtogs ganska sent under projektet. Den här korta tidsramen kan också vara en förklaring till den andra undersökningens resultat gällande den låga medvetenheten hos restaurangpersonal (endast 10 % av de tillfrågade kände till projektets syfte). Dock visade resultatet att 51 % såg värdet i att servera hälsosam mat.
Av den anledningen behövs fortsatt stöd från program som FOOD för att ytterligare öka konsumenternas efterfrågan av denna typ av mat/måltider samt för att öka antalet restauranger som serverar sådan mat.
Förutom de många åtgärder och verktyg som skapats och implementeras samt upprättandet av nätverket av FOOD-restauranger, har projektet lett till ett framgångsrikt samarbete mellan den offentliga och privata sektorn.

Resultat av enkätundersökningen för anställda

697 anställda deltog i den andra enkätundersökningen, jämfört med 412 i den första undersökningen från 2009. 63 % av dem uppgav att de åt ganska hälsosamt, vilket var i linje med vad de tillfrågade svarade år 2009.
Ungefär en fjärdedel av de tillfrågade sade sig känna till ett program som främjar hälsosam mat. Dock kände majoriteten (60 %) inte till något sådant program, men 37 % av dem ville veta mer om dessa program.
Av de tillfrågade som kände till FOOD-projektet (14 %) visste de flesta vad projektet handlar om. Trots den låga kännedomen om projektet (endast anställda i Frankrike hade en lägre procentandel), visar detta resultat att för personer som är bekanta med innehållet är FOOD-projektets budskap tydligt och att det har blivit positivt associerat med Nyckelhålssymbolen.
En stor majoritet av de tillfrågade tog lunchrast varje dag, eller nästan varje dag (89 %). Av dessa åt 55 % lunch på en restaurang en gång i veckan eller oftare. De två huvudsakliga anledningarna till att de anställda inte åt lunch på en restaurang var att de föredrog att ta med sig mat hemifrån eller på grund av tidsbrist.
Val av restaurang grundade sig huvudsakligen på om restaurangen erbjöd en trevlig miljö, varierade måltider och snabb service. Detta visar på en liten förändring från 2009, där närheten till arbetsplatsen var den andra avgörande faktorn i valet av restaurang, och som nu endast är rankad som fjärde viktigast.
Positivt nog uppgav konsumenterna att grönsaker oftast eller alltid (75 %) serverades med alla måltidsalternativ, kranvatten serverades kostnadsfritt på begäran (75 %), fisk fanns oftast eller alltid (68 %) på menyn och fågel eller vitt kött fanns också oftast eller alltid (55 %) på menyn.
Några av rekommendationerna efterföljdes dock i mindre utsträckning. Enligt 60 % av de tillfrågade fanns mat som har tillagats i ugn, ångkokats eller grillats sällan, ibland eller aldrig på menyn. Fullkornsbröd serverades sällan, ibland eller aldrig (40 %). Personalen var sällan, ibland eller aldrig beredd att hjälpa till med valet av en balanserad måltid (86 %) och hade sällan kunskap om en sådan måltid (72 %). Olika portionsstorlekar erbjöds sällan, ibland eller aldrig för huvudmåltiden (60 %).
Dessa resultat tyder på att ett fortsatt arbetet med restauranger krävs för att öka utbudet av balanserade måltider och förbättra deras uppfyllande av FOOD-projektets rekommendationer. Större uppmärksamhet bör riktas mot anställdas inställning, med tanke på att mindre än en tredjedel av de tillfrågade uppgav att de ofta eller alltid valde en balanserad måltid om en sådan fanns på menyn.

Resultat av enkätundersökning för restauranger

60 restauranger deltog i den andra enkätundersökningen (ner från 80 i den första).
45 % av de tillfrågade sade sig vara medvetna om ett program som främjar hälsosam eller balanserad mat. De 45 % som inte kände till ett sådant program ville veta mer om ämnet.
En fjärdedel av de tillfrågade uppgav att de hade sett FOOD-logotypen och -materialet, men det var endast på tre restauranger man var insatta i projektet. Den mycket korta tiden mellan lanseringen av kommunikationsverktygen och utvärderingen kan förklara det resultatet. Denna urvalsgrupp är för litet för att dra kunna dra några slutsatser.
En tredjedel av de tillfrågade hade, utifrån näringsrekommendationer de fått under de senaste 12 månaderna, antingen gjort en del eller betydande förändringar av sina måltider eller hade för avsikt att göra det. Dock svarade 41 % att de inte hade tänkt på att göra sådana förändringar. Skälen till att inte göra några förändringar som oftast nämndes var inställningen att sådana förändringar inte var nödvändiga eftersom restaurangen redan serverade hälsosam mat eller att gästerna inte efterfrågade hälsosam mat (de flesta av de tillfrågade hade inte märkt några förändringar gällande efterfrågan från gästerna på balanserade måltider).

På grund av att ingen av undersökningarna syftade till att bedöma den näringsmässiga kvaliteten på maten som serveras eller att införa en förändring av intaget, är det naturligtvis inte möjligt att avgöra om det har skett en förändring med avseende på beteende. Trots detta verkar målet att främja sunda matvanor och att ge målgrupperna tydlig och praktisk information ha uppnåtts.
De positiva resultaten från undersökningarna har att göra med det faktum att ett stort antal restauranger antingen hade infört förändringar eller övervägde att göra det baserat på näringsrekommendationer de fått under de senaste 12 månaderna. Detta framgick av faktumet att gästerna lade märke till att vissa rekommendationer hade implementerats på restaurangerna.
De tillfrågade hade på ett positivt sätt associerat projektet med Nyckelhålsprogrammet, vilket bidrog till ett förbättrat samarbete i Sverige.

Enkätundersökningar med inspiration från de undersökningar som gjordes 2009–2010, så kallade FOOD-barometrar, görs varje år sedan 2012 för att övervaka utvecklingen av vanor och åsikter inom båda målgrupperna i förhållande till balanserade kostvanor.
Sverige deltog 2012.

Click here to consult the results for Sweden

Steg 5: Anpassning och spridning

Uppgifterna som samlades in under utvärderingen gör det möjligt för samarbetspartnerna att anpassa kommunikationsstrategin till de anställdas och restaurangernas behov och förväntningar. Detta är en fortlöpande förbättring av programmet, dess budskap och kommunikationsverktyg.