Sverige

Efter en sammanställning av resultaten från den första undersökningen från 2009 och granskningen lade ett antal experter fram rekommendationer för restauranger och anställda.
Syftet med dessa rekommendationer var att erbjuda konkreta och praktiska råd för att underlätta för bägge målgrupper att få sundare kostvanor.
Trots att några samarbetspartner hade avsikten att endast ha gemensamma europeiska rekommendationer beslutade varje land att anpassa rekommendationerna till landets specifika kulturella traditioner. Efter ytterligare överläggningar på nationell nivå godtog samarbetspartnerna sex gemensamma europeiska rekommendationer för anställda och en för restauranger.

Kommunikationskampanjen inleddes i oktober 2009 med en turné i de sex deltagande länderna. En dubbeldäckare i FOOD-projektets färger körde runt i en storstad i vart och ett av de sex länderna. Resan startade i Paris och fortsatte sedan till Bryssel, Stockholm, Prag, Milano och Madrid. Bussen stannade en dag i varje stad, under vilken samarbetspartnerna visade upp de första verktygen som skapats och förklarade projektets mål och åtgärder.

Efter Paris och Bryssel stannade FOOD-bussen i Stockholm den 12 oktober 2009.
Trots det kalla vädret dök allmänheten upp och deltog i de olika aktiviteterna. Kocken Paul Svensson, som arbetar på en av Sveriges mest berömda restauranger (F12), gjorde nyttiga smörgåsar och annan mat som passade tallriksmodellen för evenemanget.
Dessutom presenterade näringsfysiologen Christel Lynch ett frågeformulär som utformats av Karolinska Institutet, som är en av projektets samarbetspartner. Svaren utgjorde underlaget för en djupare analys av kostvanor med hjälp av ett datorprogram som kan analysera människors diet.

En andra undersökning genomfördes 2010 för att utvärdera den första fasen av projektet och verktygen. Vid denna tidpunkt hade projektet uppnått många av de uppsatta målen. Näringsrekommendationer hade tagits fram i de olika länderna för både restauranger och anställda, och kommunikationsverktyg hade skapats i varje land och för hela projektet. Fler än 100 kommunikationsinitiativ lanserades och genomfördes under de 28 månaderna som projektet varade. Särskilt populär var webbplatsen som hade över 66 600 besökare mellan februari 2009 och maj 2011.
Det uppskattades att projektets budskap efter 28 månader hade nått ut till omkring fyra miljoner anställda och 195 000 restauranger.

Mer information
Granskarna framhöll flera svårigheter kopplade till enkäterna, i synnerhet det faktum att de blivit mycket långa på grund av behovet av att bedöma flera typer av nationella åtgärder, vilket kan ha resulterat i färre svar.
Resultat och inverkan på europeisk nivå analyserades av forskningscentret på Institut Paul Bocuse.
Enkäterna nådde ut till minst 52 000 anställda. Det är svårt att säga på vilket sätt projektet har påverkat de anställdas val av en balanserad kost, eftersom det övergripande syftet var att öka målgruppens medvetenhet och tillhandahålla information som bidrar till ett mer hälsosamt val. Ett viktigt resultat av undersökningen från 2010 var, trots detta, att 59 % av de anställda var positiva till att äta en hälsosam lunch, vilket innebär att denna målgrupp fortsätter att vara betydelsefull.
Minst 5 000 restauranger nåddes via enkäterna. Ett väldigt positivt resultat var att 1 760 restauranger efter några månader hade gått med i nätverket av FOOD-restauranger till följd av nationella rekommendationer. Detta trots att åtgärder inriktade på restaurangpersonal vidtogs ganska sent under projektet. Den här korta tidsramen kan också vara en förklaring till den andra undersökningens resultat gällande den låga medvetenheten hos restaurangpersonal (endast 10 % av de tillfrågade kände till projektets syfte). Dock visade resultatet att 51 % såg värdet i att servera hälsosam mat.
Av den anledningen behövs fortsatt stöd från program som FOOD för att ytterligare öka konsumenternas efterfrågan av denna typ av mat/måltider samt för att öka antalet restauranger som serverar sådan mat.
Förutom de många åtgärder och verktyg som skapats och implementeras samt upprättandet av nätverket av FOOD-restauranger, har projektet lett till ett framgångsrikt samarbete mellan den offentliga och privata sektorn.

Resultat av enkätundersökningen för anställda

697 anställda deltog i den andra enkätundersökningen, jämfört med 412 i den första undersökningen från 2009. 63 % av dem uppgav att de åt ganska hälsosamt, vilket var i linje med vad de tillfrågade svarade år 2009.
Ungefär en fjärdedel av de tillfrågade sade sig känna till ett program som främjar hälsosam mat. Dock kände majoriteten (60 %) inte till något sådant program, men 37 % av dem ville veta mer om dessa program.
Av de tillfrågade som kände till FOOD-projektet (14 %) visste de flesta vad projektet handlar om. Trots den låga kännedomen om projektet (endast anställda i Frankrike hade en lägre procentandel), visar detta resultat att för personer som är bekanta med innehållet är FOOD-projektets budskap tydligt och att det har blivit positivt associerat med Nyckelhålssymbolen.
En stor majoritet av de tillfrågade tog lunchrast varje dag, eller nästan varje dag (89 %). Av dessa åt 55 % lunch på en restaurang en gång i veckan eller oftare. De två huvudsakliga anledningarna till att de anställda inte åt lunch på en restaurang var att de föredrog att ta med sig mat hemifrån eller på grund av tidsbrist.
Val av restaurang grundade sig huvudsakligen på om restaurangen erbjöd en trevlig miljö, varierade måltider och snabb service. Detta visar på en liten förändring från 2009, där närheten till arbetsplatsen var den andra avgörande faktorn i valet av restaurang, och som nu endast är rankad som fjärde viktigast.
Positivt nog uppgav konsumenterna att grönsaker oftast eller alltid (75 %) serverades med alla måltidsalternativ, kranvatten serverades kostnadsfritt på begäran (75 %), fisk fanns oftast eller alltid (68 %) på menyn och fågel eller vitt kött fanns också oftast eller alltid (55 %) på menyn.
Några av rekommendationerna efterföljdes dock i mindre utsträckning. Enligt 60 % av de tillfrågade fanns mat som har tillagats i ugn, ångkokats eller grillats sällan, ibland eller aldrig på menyn. Fullkornsbröd serverades sällan, ibland eller aldrig (40 %). Personalen var sällan, ibland eller aldrig beredd att hjälpa till med valet av en balanserad måltid (86 %) och hade sällan kunskap om en sådan måltid (72 %). Olika portionsstorlekar erbjöds sällan, ibland eller aldrig för huvudmåltiden (60 %).
Dessa resultat tyder på att ett fortsatt arbetet med restauranger krävs för att öka utbudet av balanserade måltider och förbättra deras uppfyllande av FOOD-projektets rekommendationer. Större uppmärksamhet bör riktas mot anställdas inställning, med tanke på att mindre än en tredjedel av de tillfrågade uppgav att de ofta eller alltid valde en balanserad måltid om en sådan fanns på menyn.

Resultat av enkätundersökning för restauranger

60 restauranger deltog i den andra enkätundersökningen (ner från 80 i den första).
45 % av de tillfrågade sade sig vara medvetna om ett program som främjar hälsosam eller balanserad mat. De 45 % som inte kände till ett sådant program ville veta mer om ämnet.
En fjärdedel av de tillfrågade uppgav att de hade sett FOOD-logotypen och -materialet, men det var endast på tre restauranger man var insatta i projektet. Den mycket korta tiden mellan lanseringen av kommunikationsverktygen och utvärderingen kan förklara det resultatet. Denna urvalsgrupp är för litet för att dra kunna dra några slutsatser.
En tredjedel av de tillfrågade hade, utifrån näringsrekommendationer de fått under de senaste 12 månaderna, antingen gjort en del eller betydande förändringar av sina måltider eller hade för avsikt att göra det. Dock svarade 41 % att de inte hade tänkt på att göra sådana förändringar. Skälen till att inte göra några förändringar som oftast nämndes var inställningen att sådana förändringar inte var nödvändiga eftersom restaurangen redan serverade hälsosam mat eller att gästerna inte efterfrågade hälsosam mat (de flesta av de tillfrågade hade inte märkt några förändringar gällande efterfrågan från gästerna på balanserade måltider).

På grund av att ingen av undersökningarna syftade till att bedöma den näringsmässiga kvaliteten på maten som serveras eller att införa en förändring av intaget, är det naturligtvis inte möjligt att avgöra om det har skett en förändring med avseende på beteende. Trots detta verkar målet att främja sunda matvanor och att ge målgrupperna tydlig och praktisk information ha uppnåtts.
De positiva resultaten från undersökningarna har att göra med det faktum att ett stort antal restauranger antingen hade infört förändringar eller övervägde att göra det baserat på näringsrekommendationer de fått under de senaste 12 månaderna. Detta framgick av faktumet att gästerna lade märke till att vissa rekommendationer hade implementerats på restaurangerna.
De tillfrågade hade på ett positivt sätt associerat projektet med Nyckelhålsprogrammet, vilket bidrog till ett förbättrat samarbete i Sverige.

Enkätundersökningar med inspiration från de undersökningar som gjordes 2009–2010, så kallade FOOD-barometrar, görs varje år sedan 2012 för att övervaka utvecklingen av vanor och åsikter inom båda målgrupperna i förhållande till balanserade kostvanor.
Sverige deltog 2012.

Click here to consult the results for Sweden